Liten blir stor...

Precis så är det, liten skall bli stor, men inte än, men till sommaren så skall lilla O bli storebror O. :)

Ni som minns hur jag mådde då jag väntade O vet hur jag haft det även denna gång. Kanske har det varit lite lindrigare, eller så känns det så för att jag denna gång varit tvungen att hålla mig mer levande, för Os skull. 

Jag undrar vad han tänkt och ännu tänker då jag ligger å spyr. Han säger pipi, spu och knuffar mig till wcstolens kant då attackerna sätter igång och ger mig papper att torka mig i ansiktet med då jag ser eländig ut. Ack så hjälpsam men stackarn att inte förstå vad det handlar om. 

Orken och humöret har inte varit på topp och det har nog varit tur att närmsta familjen haft möjlighet att ställa upp och vara här och ta hand om mig men främst O. Far i huset har också haft lite tuffa tider, jobbat mycke och på däremellan varit hushållerska och familjefar. Men han har gjort det bra! <3

Om d följer samma mönster som med O tror vi att det lättar lite efter jul någongång. Väntar på det!  

Detta e också orsaken till att det varit lite stillsamt med inlägg på bloggen.