Cykeltur till Maisons-Laffitte

Pangväder med temperatur kring +30 grader. Strålande sol och som tur för oss som for iväg på en lång cykeltur, 40km, så puuustade det liiite lite vind.

Vi for iväg längs med floden å for sedan iväg till kommunen/staden Maisons-Laffitte. Hästarnas stad.

Staden har gamla anor (varit ägd av många släkter och haft många namnbyten) och tros ha fått sina första hus där på 750-talet. Munkarna från Paris utvecklade området så att det blev ett stort centrum  för jordbruk.

Egen kyrka fick dom först på 1200 talet. 

Först på 1600 talet har slottet blivit byggt.

Under franska revolutionen belägrades staden av franska armen. På 1818 köpte Jacques Laffitte slottet och i början på 1880 så döptes staden om till sitt nuvarande namn. Han var en känd hästälskare och även om staden har hästtraditioner även längre bakåt så kom dom igång ordentligt med denna herre. Samma man lät även bygga en galoppbana och finansierade så att järnvägen från Paris till Rouen (en stad nordväst mot kusten) skulle gå igenom staden. Hästverksamheten utökades vartefter som ridsport intresset världen över växte. Hästverksamheten är den viktigaste näringsgrenen i staden. Bara kapplöpningsbanan har ca 800 hästar i träning. Här finns oxå en Jockeyskola (typ som ett högstadium å gymnasium). Utöver det finns det 7 stycken ridskolor och en hippodrom där det är tävlingar nästan varje helg. Hästfestival ordnas en gång per år. Då är det här en liten stad, ca. 22 000 invånare. Staden har så tät behästad att det går ridvägar genom staden och bilarna har väjningsplikt för dem.

Delar av slottet har gjorts om till ett galoppmuseum. Här finns bland annat bilder på kända galoppörer, gamla träningsscheman och sadlar och bett. Galoppbanan finns kvar ännu och den har världens längsta raksträcka på gräs, 2200m. Varje år ordnas lopp här. 

Då man cykla omkring här så kändes det inte som att man bara var 18km utanför Paris. Det kändes nog mera som ett samhälle ute på landet. 

Det som oxå var speciellt var att många hus var gjorda för hästfamiljer. Vissa hus hade stallet på gården fast det runtomkring var bostadsområde. Typ som att vi sku ha ett stall på gården, inget märkligt med det. Sen fanns det hus som var i två våningar, stallboxar på markplan å bostäder på andra våningen. Sen fanns det oxå bostadsområden som liksom garagebyggnderna oxå hade insatt stall någonstans på tomten. Det var verkligen hästnäraboende, ordagrannt! Även om jag inte är det minsta hästintresserad som så, så tyckte jag det här var riktigt finurligt! Då man cykla omkring här så fick man verkligen en känsl av hur det skulle varavatt bo där, med sina hästar.