Så nu när veckorna för att få börja röra på sig igen är uppnådda, då kommer det här. Känns lite sådär, men nu börjar väl alla krämpor som jag kan tänkas hinna få ha anlänt. Hade samma sak med O så kunde man nu egentligen vänta sig något annat? Så få se om junior tar sig därifrån själv eller om det blir till att hjälpa på traven...
Med O så blev d lite bråttom då kroppen reagera kraftigt på förgiftningen.
Började tidigare i veckan men lite högre blodtrycksvärden än vad jag haft för att på några dagar bli till den nivån som jag fick medicin påsatt med O. Nu var trycket och proteinet på gränsen så uppföljning med diverse mätningar osv fram tills förlossning. Och stiger d lite till så skall vi in igen.
Fast det var skönt att vara in dit och få diskutera lite, nu vet man vad de har för vårdlinje här med havandeskap och vilka direktiv som skall följas, så slipper man fundera på det.
Helgen sådär annars har varit bra. Skönt väder och det har varit allmän lugn helg. Trädgårdsarbete (klippt häcken) har gossarna utfört och simning på nyfunna simhallen blev belöningen. Lite cykling och vinshopping av vårens sortiment har oxå blivit gjort.
Oj usch och fy vad ni måste vara med om! Hoppas allt går bra nu, det gör det, och att ni sköter väl om varandra. Ni ska veta att vi tänker på er varje dag här i Tallinn! Härligt att den lille ändå snart ska få se världens ljus :) Sköt om er! Kramar: Linda, Jarno och Wilma
SvaraRadera