Den känslan trodde jag int att jag skulle känna inför att åka hem. Om det känns så nu, har skall det inte kännas sedan när vi flyttat hem?! Nu kommer vi ju tillbaka men då e d ju liksom definitivt att vi lämnar huset och det som vi byggt upp här bakom oss.
Tillika som det skall bli så arma skoj och skönt att komma hem så känns d vemodigt för att man byggt upp rutiner som man vet hur d fungerar och nu rubbas de. Vi vuxna tar d bättre men man märker så bra på O då något ändras. Han brukar börja vakna på nätterna, ibland flere gånger, ropar på mamma eller pappa, bara för att kolla att vi är där.
Sedan kommer familjen att vara åtskillda nästan en månad tills Ms ledighet börjar och det e ju inte så skoj. Självvalt ja, men inte skoj för det. Men det e främst för att O och oxå F ska få vara med nära och kära hemma. Och så att jag skall ha tillgång till vetenskapsbiblioteket och ev få skrivet lite på lärdomsprovet. Vi får se hur d går med den saken.
Hur som, då sommaren e över kommer jag att vara glad över att barnen fått vara hemma i Finland i 2,5månad. Då man frågar O vad vi ska göra så skall d bland annat båtas å fiskas.
Men nu skall d njutas av en tyst stund för mig själv innan flygrese rumban börjar :) Sitter i bilköer så d lär ta en stund.
Jag och väskorna åker taxi. Make, barn å vagn å bilstolar vår egen bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar