En sann hjälte

Resan hit blev ju kanske inte så smidig som vi hade tänkt! 

Vi råkade ju nämlign ut för en flygvärdinna från hell som inte hade blivit godkänd på kundbetjäningskursen.

Vi hade bokat ombokningsbara biljetter å moffa å P vanliga biljetter. Inte en gång att vi tänkte att d skulle bli ett problem. Men, på det smockfulla planet från Stockholm till Paris så träffade vi då på denna flygvärdinna. Med våra biljetter så fick vi sitta långt fram och mat ingick. Jag å gossarna bänkade oss på två av tre platser å moffa å P tre rader längre bak. Vi tänkte att personen som hamnar bredvid oss har säkert iiinget emot att byta med moffa. :) 

Visade sig att platsen var tom. Perfekt tänkte vi, då e d ju bara för moffa å komma å sitta med oss. 

Men icke sa nick, flygvärdinnan blev tokig! Här skulle ingen med billigare biljett sitta på bättre platser. Inte ens fast O skrek å grät Min moffa, jag vill till min moffa, så fick han byta. Detta var redan innan start! Så då jag skulle lugna O så skulle jag samtidigt balansera F på andra knät. Lätt omöjligt! 

Men det visade sig att vi hade en sann hjälte i raden på andra sidan gången. En tonnårspappa som frågade om jag ville att han hoppar in som stand in å jaaa, ville inget annat. Så jag å F längst ut, hjälten i mitten å O vid fönstret. Start gick hur bra som helst på det viset å karln han lämna å sitta med oss hela resan (2,5timme) å han serva med att skära Os mat, hjälpa till å få mjölk i tuttflaskan å jaa allt. 

Då samma flygvärdinna säger i högtalaren att personalen skall göra allt för att alla skall få en så bra resa som möjligt så kikade många runt omkring oss å smålog. O han traska mellan mig å moffa sedan under flygningen å F bytte säte ibland oxå. Ibland bytte jag å moffa oxå. Så sen sist å slutligen då vi skulle landa, så hade F just somnat i moffas famn (på min plats) så sista 20min (med världens turbulens) så skötte moffa å hjälten barnapassandet. :) 

O har ju åksjuketendenser å jag satt å tänkte att nu skulle ju tacken vara om O spyr på hjälten, men det gick bra.

O å han blev bra kompisar å O han pladdra på för fullt han. Munnen gick i ett under landningen. :) ja hörde hur han pratat å berätta det ena å andra. Men pappa sa sedan att jag har varit likadan som barn. Gjort mig bekant med folk å ordnat sällskap åt mig då vi varit ute på. 

Vår hjälte var en svensk som bott 15 år i Paris å hade fru å barn här. Å var konstnär. Det var riktigt intressanta diskussioner vi hade då vi hann mellan ruljansen att hålla kidsen nöjda.

Jag sa efteråt åt honom att han var värd den största blombukett som finns å han blev glad. Hur många hade offrat sig så som han gjorde?! 

Men flygvärdinnan, hon får nog en riskvast för hennes osmidighet. Om det hängde på det att det skulle gå en extra matportion så hade ju moffa inte behövt få någon. Så enkelt hade det problemet varit löst! Osmidiga människa!