Kom, såg, segrade

I helgen har vi varit hela familjen men nu e d jobb som kallar. Det har varit så skönt, pojkarna har haft ett lugn då de haft båda inom räckhåll. Vi har uträttat (och bockat av ;) mycke på gården. Varit som andra skogsröjare! M röjde, jag släpa ris. Tungt, men oj vad vi njöt! Och jag kan inte förstå hur vi hade trott/tänkt/övervägt att vi skulle kunna bosätta oss permanent i storstan å börja trivas! Måste ha varit ett svagt ögonblick som vi tänkte så ;)

Förra passet hade pojkarna riktigt lessamt efter pappa sin å mot slutet så var nog främst F riktigt lessen. Han fråga hela tiden "Pappa gör" å strax något gick emot han så va d pappa som borde ha varit där. Det var stor glädje då han kom hem. Sista halvtimmen satt/stod/låg dom på terassen å bara spanade. Sedan då han kom så var dom så glada så dom visste inte hur d skulle få utlopp för glädjen. Att fadern sku få gå på toa ifred kunde han glömma. Och jag graderades att vara helt oförmögen att kunna öppna pappret på en glasspinne, men då va d ju tur att pappa kan sånt ;)

Detta pass på skilda håll känner jag ett annat lugn. Nu har man inte Os hälsotillstånd att fundera å ta i beaktande. Att äta soppa 7 dagar var ingen höjdare. Å att inte få simma/bada balja var helle ingen hitt eller att inte få cykla.  Så nu har vi mera planer på vad vi ska fylla dagarna med. Vi gick stenhårt ut redan ikväll å började med mattvätt med mommo. Barnarbete på hög nivå. :)