Lilla Jul

Lilla jul helgen har passerat, så även första veckan av pappafritt. Barnen vänjer sig ändå rätt hastigt å förstår pappa jobbar. Även om dom flera gånger per dag å kväll frågar var e pappa, när kommer pappa... F har lite svårare men acceptera frånvaron då O säger att pappa jobbar. Säger jag är det tveksamt om han ska tro på mig eller inte. Men tur att d finns facetime så dom får prata.  Mest nyfikna e dom på att se hur d ser ut där borta. Obligatoariska fönstervisningen får inte glömmas bort!

För egen del e d mest tråkigt med tystnaden efter att barnen lagt sig, ensamheten att int ha någon att prata med. Så där annars då d inte e resa på gång, så tycker jag att d går d helt bra att vara ensam å tyst under dagen, för då vet jag att man får prata på kvällen. Nu ställer tidsskillnaden till det. Första kvällen kom en obeskrivlig rädsla över mig. Nästan så jag fick panik. Jag blev mörkrädd å bara rädd för alla ljud och oljud. Jag tänkte hur i hela friden skall jag ta mig igenom 2veckor men det har gått bra. Trångt i sängen dock att ha två bodyguarder med sig, en pojk på var sida. Dom som annars inte sover med oss tycker d skönt att komma tassande på natten å krypa ner hos mamma. De har nog bort en trygghetsfaktor de med.

Om några dagar kommer moffa å hälsar på <3

Lite lillajul har vi haft med gröt, ikeapepparkakor och tomte som slängt in varsin julkalender. Annars e d lite svårt att få en riktig julstämning då solen skiner, gräset frodas, temperaturen ligger på +12 å rosorna i rabatten blommar. ;)

En vandring längs minnenas väg

Jag har alltid hållit på å klippt å klistrat, en hobby jag haft i typ 20år. Främst är det fotoböcker jag gjort. Jag började med det redan på den tiden då man framkallade foton å förhand limmade in dem i fotoböcker (hur gammal är jag?! ;)). Nu har jag övergått till att klippa å klistra på datorn å beställa fotoböcker. Eftersom äventyret här snart e slut får jag lägga på ett litet kol med att fixa det sista så vi får hela dethär äventyret i bilder oxå. Ser ut att bli 3 böcker på 72 sidor med totalt kring 350 bilder per bok. Då man har fotona framför sig så fattar man hur mycket vi sett å gjort under vår tid här. Helt ofattbart egentligen! Utrymmet e begränsat men det e SÅ svårt att välja bort bilder. Tänk om man inte minns händelsen sen då den inte finns med?! 

Det är så himla roligt att hålla på med det här!  Avloppling för själen. Det e så många minnen som kommer fram. Huh! 

Förrutom alla bilder man har, och sparar, så borde man ju oxå spara allt skoj som barnen kläcker ur sig. Ibland skrattar man högt, ibland får man hålla minen å inte skratta å ibland så blir d ju pinsamt då sanningarna presenteras. :) deras logik e ju ibland helt klockren! Allt e så enkelt. 

Kyrkspöke

Tisdag och mammabarnträff i kyrkan.

Vanligtvis brukar träffen vara i församlingssalen men då det vankas julbasar så var träffen inne i kyrkan idag.

Vi hade varit en stund å F börja se runt sig å så frågar han, högt, Mamma: e d där ett spöke? Nääe, d ska förställa Jesus. :)

Lillebror i hejjarklacken

Vi har far i huset på två veckors arbetsresa. Så jag å kidsen har planerat vad vi skall sysselsätta oss med om kvällar och helger, vi ska underhålla oss med att hitta på skoj grejjer. O sa att vi ska äta lyxmat alla dagar då pappa e borta ;) Jag undras vad det skall vara på menyn då? 

Vi börja dagen i ishallen med Os skrinning. F fick för första gången sedan han blivit "stor pojke" hänga med till ishallen å stå i hejjarklacken. :) Fs kommentar, gissa alla ni som känner honom.... Åsså!! :) 

Vädrets makter e inte på vår sida just idag. Regn å hård blåst! Lekparken hade förvandlats till ett vattenland. Rutschbanorna gav så hård fart så båda barnen bokstavligen flög ur den å hade en vattenkaskad runt sig. D va en mamma som gick genom parken som stirra på oss som att jag höll på med barnmisshandel då O å F måste, till deras stora förtjusning, vara ute i regnväder. Just dethär med att vara "ute i ur å skur" tänkandet, det har jag saknat under åren här. Så bli skönt då vi kommer hem å man vet att barnen får en dos frisk luft alla dagar. Att det inte enbart hänger på att man själv är ute med dem. Åtminstone på dehär två så märks det väldans bra på energin å humöret om det varit en innedag.

Innan det blev kväll hann vi med ett besök till inomhusleklandet. Tydligen hade resten av barnfamiljerna boende i närheten oxå planerat in det besöket till idag. Som tur är så märktes inte folkmängden av inne var barnen lekte. De var nöjda å glada. Energinivån på max å dagens motionsrekommendation avklarad. 2h 150 i glaset å barnen däckar innan klockan e slagen! 

Böcker och vin

Nu börjar d bli mörkt om kvällarna här. Från 17.30 så blir d skymt å mörknar snabbt, då e d bra med lite programpunkter som sagostund på biblioteket. Med O e d inga problem, han sitter stilla å lyssnar å svarar på frågor å e uppmärksam. F e intresserad han oxå men han vill gärna tänka högt vad han ser å berätta om sina intryck osv ;) så han fixar första boken å sen går han å jag gå å läsa en egen bok. Men d e en början, en bra sådan! Båda kidsen e ju två energisprutor så jag blir så glad då jag ändå ser att d finns ett lugn som dom kan plocka fram. Å att det blir mera av den varan ju äldre dom blir.

I torsdags var det årets vinhögtid! 

Beaujolais Nouveau 2016. 

Någon kväll skall vi smaka den å kanske bygga lite kartonger! Vi fick flyttkartongerna här om dagen. Dock endast 15 stycken så jag vet inte riktigt hur flyttfirman har tänkt. 2 vuxna, 2 barn... grejjer från ett hus... till ett annat hus... hmm... :) 

Vingårdar i Chateauneuf du Pape och Chablis

Hemfärd genom vinbyar och vindistrikt. I princip hela vägen från Medelhavet upp till Paris så byter vindistriktena av varandra. 

Längs med Provence och Medelhavskusten finns det vingårdar, främst vit- och rosevin.

Mellan alperna och Medelhavet finns Rhonedalen. Här är det främst röda viner som gäller. Vi besökte Chateauneuf-du-Pape som hör till en av dom kändaste vinbyarna och som har Cotes du Rhones främsta viner. 

Beaujolais har röda viner och Bourgogne området har både röda och vita viner. Vi svängde in via Chablis. 

Överlag då man kör genom vinbyarna så finns det källare att välja och vraka mellan. De bjuda på vinprovningar och har försäljning av gårdens egna viner. Går man till ett vinhus så har man möjlighet att köpa viner från ett lite större urval.  Nästan alla områden har oxå en vinrutt som man kan köra längs.

Marseille och Camargue

Övernattning i miljonstaden Marseille. Staden är Frankrikes näst största stad och den största hamnstaden. Det är Frankrikes äldsta stad då den har grundats 600f.kr. 

Vi hade inga höga förväntningar på staden med blev glatt överraskade av området gamla stan/gamla hamnen. Restaurangutbudet var ju enormt! (Dock råkade vi ju såklart välja en som kanske inte var så bra, även fast den var full me folk å menyn såg bra ut).

Stor stad och med sevärdheterna utspridda så vi fördrev tid med att ta Pariserhjulet och få en bra utsikt över staden.

Vi var på fiskmarknad. En fiskare hade fått in en tonfisk så dom höll på att såga å kapa i firren just då vi gick förbi. Detta resulterade i att O aldrig sku äta fisk nå mer å F han fick panik över blodet å förklarade allvaret i att fisken blöder å den behöver till sjukhus. 

Marseille e känt för sina tvålar så det måste vi ju handla som minne. Den första tvålfabriken som lagar den är från 1370.

För att lite få stillat sjö/båtfebern så åkte vi på en tur ut till Chateau d'If. Det finns två kilometer ut på en liten ö utanför hamnen. Det är en väldig borg som byggdes 1529, egentligen för militären, men användes istället som fängelse. Främst satt här poltiska fångar. Fängelset var på sin tid det mest fruktade i Frankrike. Fängelsehålorna var småa och fönsterlösa. De som hade råd kunde betala för sig för att få en angenämare cell högre upp i fästningen. Den påhittade Greven av Monte Cristo (av Alexandre Dumas) utspelade sig här. 

Vi körde tillbaka till kusin H å vinbyarna genom nationalparken Camargue. Rhondalen flyter ut till Medelhavet och dethär har skapat ett 112 000 hektar område med våtmarker, betesmarker och saltängar. Området kallas Camargue. Det finns en unik variation av växter och djur. Framför allt är området känt för sina svarta tjurar, rosa flamingos och sina vita Camarguehästar. För att upprätthålla dethär området behövs det mänskliga insatser och det finns fortfarande herdar som bor här och som har tagit på sig rollen att sköta området och upprätthålla traditionerna. 

Medelhavskusten

Dagen började i Grasse. Grasse är känt för sin parfymindustri. Sedan 1500talet har det varit centrum för världens parfymindustri. Allt började från parfymerade läderhandskar. Parfymhusen från 1700 och 1800 talet finns kvar även om dom numera använder importerade blomster och/eller kemiska essenser. Det finns ett flertal museum om just parfymindustrin och oxå flera parfymtillverkare har så att man får besöka deras tillverkning och butik. 

 Medan kidsen å fadern hade parkhäng besökte jag parfymeriet Fragonard. Parfym har funnits mer än 3000 år och hela tilverkningsprocessen är en konst för sig. Intressant besök! 

På sommaren så doftar det starkt av alla blomster här så man skall nog inte höra till dom med allergianlag. ;)

Vi brukar ha en förkärlek till samhällen vid vatten men känslan här var lugn å harmonisk. Kanske för att det inte är turistsäsong men iaf. 

Vidare ner till kusten och ut till havet. Staden St Tropez är från början en fiskeby men 1956 när staden ingick in en film, Och gud skapade kvinnan, så började överklassen samlas här. Massturism som följd då folk vill få en skymt av kändisar. Festerna på lyxjakterna längs med kajerna och på restaurangerna längs med strandpromenaderna är välbesökta på sommaren av både kändisar och kungligheter. Man lever på ryktet och priset på restauranger och bostadsmarknaden är därefter.

Man har ju hört om St Tropez som ett fest och båttätt ställe. Kändisar hade vi inte väntat oss att se, så det var inte det. Men allt var ganska smutsigt å restaurangerna överfolkade, varken sandstränder eller någon marina att prata om. Våra förväntningar matchade inte verkligheten alls! 

Vi körde snabbt vidare längs med kusten.  

I staden Hyeres körde vi ut till stranden så barnen fick vara en stund på stranden. 

Inget strandväder då vi haft temperaturer kring 12-14grader, men med sol så helt skönt uteväder. Finns ju dock de som passade på att ta sig ett dopp i Medlehavet. Vi frös av att se på! 

Staden och framförallt stränderna är ett stort centrum för vattensporter. 

Ett sista stopp gjorde vi i Cassis. En liten fiskeby med massa charm. Hade vi vetat det innan så hade vi skippat floppen och tagit oss mer tid här. Dom är kända för sitt vita vin. Icke att förväxlas med cassis som används i kir. Den kommer från ett annat ställe. Fick vi lära oss då vi tänkte att vi skulle ta en äkta kir här. 

På vägen härifrån till Marseille så körde vi strandvägen. Dethär kustområdet är känt för sina kalanker (små trånga vikar). Djurlivet är rikt med blanda annat sjöfåglar, rävar, stora ormar å fladdermöss. Växtlivet är lika imponerande med över 900växter, varav 50 sällsynta. Då vi körde här så körde vi genom stora områden som eldhärjats under de senaste åren. Flera kilometrar där all natur var borta! Allt var svart av sot och några enstaka svarta trädstumpar stack upp, resten hade elden slukat. 

Nationalparken Gorges du Verdon

Efter en natt hos kusin H så började vårt Provence äventyr. Då man tänker på Provence så tänker man kanske i första hand på Nice och Cannes och Monaco å sommar å sol å hav å stora båtar. Det där har vi sett innan vi flyttade hit så därför blev det nu lite annat.

Vi hade spanat in en nationalpark och på vägen dit upp så stannade vi i Fontaine-de-Vaucluse. Här finns Frankrikes mest kraftfulla källa, och den femte största i världen, och den sprutar upp till 90 000 liter per sekund från en underjordisk flod. Vattnet i floden det var så klart så klart. På fotot ser vattnet ut att ha alger i sig, men det är bottnen som lyser genom i grönt. 

Efter det blev det byn Gordes. En liten by med fin utsikt över vinranksfälten och bergen. Husena här är byggda på ett speciellt sätt och fast den är flera hundratals år gammal så misstänker man att den är arkitektplanerad. 

Att köra genom landskapet var väldigt fint. Vi körde genom Plateau de Valensole som är ett av de ställen som är välkänt för sina lavendelfält. Nu var det inte säsong men man fick iaf en bra uppfattning över hur det ser ut. Jag måste låna en bild från internet för att visa hur d ser ut på rätt säsong. Så långt ögat kan nå åt alla håll, i tiotals kilometrar.

Framme vid Nationalparken, Gorges du Verdon, fick vi en naturupplevelse som hette duga! Naturen jätte fin och så mäktig att den helt enkelt är svår att beskriva å den går inte att få på foto! 

Verdonklyftorna är ett av Europas mest dramatiska naturfenomen. Den mörkgröna floden flyter genom en brant dal och snirklar sig fram. Ravinen är 25km och ibland är stupet 700meter och ibland 180m. Just där så kan man vandra ända ner till klyftans botten. Mesta dels är det obebott men det finns ett fåtal samhällen längs med vägen. Detta område besöks ju av äventyrare (vandrare, kanotister, klättrare, cyklare och bungyjumps hoppare) och vi konstaterade att det skulle vara en upplevelse att vandra här! 

Floden rinner ut till en konstgjord sjö med riktit blått vatten, nästan turkost. 

Att vara här nu när turistsäsongen var över var skönt. För att vara här då det är smockfullt kan man bra hoppa över. Vägarna är serpentinvägar å att mötas är inget nöje. Dom här vägarna var lite besvärliga för oss medlemmar i Team: Bli Lätt Åksjuka. Att köra ner från bergen ut mot kusten, i solnedgången, var riktigt fint.

Sista rundturen

Det känns som att tiden går snabbt här nu. Sex veckor tills vi flyttar.... fatta... mycke som skall avslutas å uppsägas här innan dess. Funderingar kring om vi tar flyget hem eller kör bil. Mycket som e öppet ännu, med dagisplatser å så vidare bortåt. Då vi var hemma nu så var O å snabbkollade till det dagis som vi hoppas att han skall få plats på. Å d fick nog godkänt så nu e d bara å hålla tummar.

Tio veckor tills jag börjar jobba. Känns konstigt men ack så skönt! Jag som aldrig gått på qym har nu bestämt att jag under hösten skall satsa på att förebygga problem me nacke å axlar, så nu går jag två gånger i veckan på ledd pumppa (Fs version av gymppa) å försöker få ordning på det.

O pratar mer å mer om flytten å har funderingar fram å tillbaka. Han e mest fundersam på kompisarna här å att han kommer sakna dom så mycket, vilket språk nya kompisar pratar osv. Nu när vi träffar familjen H så tjattrar han på likt en papegoja å sa härom dagen åt mamman i familjen att han pratar inte svenska nå mera, endast franska. :) Känner familjen så bra så vi nu umgås obehindrat utan krångel. Ibland hela familjerna, ibland bara mödrarna, ibland en mor med alla barn, ibland fäderna med barnen. Hos oss ibland, hos dem ibland.

Helgdagarnas land måste ju vara Frankrike för nu stundar det ledigheter igen. Vi skall använda denna ledighet till att göra en sista roadtrip. Denna gång blir det SydFrankrike med vingårdar och Medelhavskust.

Museum national d'histoire naturelle

Pojkarnas sista höstlovsdag så vi for iväg till Naturhistoriska museumet (Frankrikes naturhistoriska museum). 

"Museum d'histoire naturelle" är ett samlingsnamn för flera museer/avdelningar. Naturhistoriska museumets störtsta del är Grande Galerie de l'Evolution men utöver den finns det oxå Palentologi (skelett och avgjutningar av olika djur), Paleobotanik (fossila växter), Mineralogi (mineraler, här finns oxå ädelstenar) samt Entomologi (insekter). 

Byggnaden sig själv är flera hundra år gammal och att bara stå å se runt sig där inne var märktigt! 

Vi besökte Grand Galerie d'Evolution som visar djur som lever på vår planet. Det finns massor av uppstoppade djur men även tillverkade, men oavsett så är allt väldigt naturtroget. Det finns oxå en avdelning för utdöda djurarter. Bland annat finns det ett dinosaurieägg som har hittats i södra Frankrike. 

För tillfället hade dom en extra utställning om björnar så oxå den passade vi på att besöka. Man fick se alla björnarter som för tillfället lever på jorden och det fanns oxå skelett. Utöver det man såg fanns det ju en massa information att läsa till sig. 

Det börjar gå helt okej att göra såna här utflykter med barnen. Vi river inte stället, tappar inte bort varandra och åtminstone O snappar upp saker som han tycker e intressant. F e mest nöjd att få vara med men berättar inlevelsefullt efteråt vad han har sett å tyckt om. Just dethär museumet så var dom lite för unga för att få ut maximalt av.  Mycke filmer å texter att läsa för att få veta fakta, mycke vitrinskåp att kika in i men dom hade bra tålamod att se på de uppstoppade djuren.

Själva museumet finns på ett parkområde där oxå botaniska trädgården och ett zoo finns. Zooet har vi besökt ett flertal gånger och är inte det storslagnaste men betydligt bättre än det officiella zoot som finns här. Utanför finns en omtyckt lekpark oxå.

O har jobbat i skolan med att rita/måla/tillverka pelare. Orginal pelarna d haft som modell finns i Kungliga trädgården så vi tog en avstickare dit på hemvägen.