Medelhavskusten

Dagen började i Grasse. Grasse är känt för sin parfymindustri. Sedan 1500talet har det varit centrum för världens parfymindustri. Allt började från parfymerade läderhandskar. Parfymhusen från 1700 och 1800 talet finns kvar även om dom numera använder importerade blomster och/eller kemiska essenser. Det finns ett flertal museum om just parfymindustrin och oxå flera parfymtillverkare har så att man får besöka deras tillverkning och butik. 

 Medan kidsen å fadern hade parkhäng besökte jag parfymeriet Fragonard. Parfym har funnits mer än 3000 år och hela tilverkningsprocessen är en konst för sig. Intressant besök! 

På sommaren så doftar det starkt av alla blomster här så man skall nog inte höra till dom med allergianlag. ;)

Vi brukar ha en förkärlek till samhällen vid vatten men känslan här var lugn å harmonisk. Kanske för att det inte är turistsäsong men iaf. 

Vidare ner till kusten och ut till havet. Staden St Tropez är från början en fiskeby men 1956 när staden ingick in en film, Och gud skapade kvinnan, så började överklassen samlas här. Massturism som följd då folk vill få en skymt av kändisar. Festerna på lyxjakterna längs med kajerna och på restaurangerna längs med strandpromenaderna är välbesökta på sommaren av både kändisar och kungligheter. Man lever på ryktet och priset på restauranger och bostadsmarknaden är därefter.

Man har ju hört om St Tropez som ett fest och båttätt ställe. Kändisar hade vi inte väntat oss att se, så det var inte det. Men allt var ganska smutsigt å restaurangerna överfolkade, varken sandstränder eller någon marina att prata om. Våra förväntningar matchade inte verkligheten alls! 

Vi körde snabbt vidare längs med kusten.  

I staden Hyeres körde vi ut till stranden så barnen fick vara en stund på stranden. 

Inget strandväder då vi haft temperaturer kring 12-14grader, men med sol så helt skönt uteväder. Finns ju dock de som passade på att ta sig ett dopp i Medlehavet. Vi frös av att se på! 

Staden och framförallt stränderna är ett stort centrum för vattensporter. 

Ett sista stopp gjorde vi i Cassis. En liten fiskeby med massa charm. Hade vi vetat det innan så hade vi skippat floppen och tagit oss mer tid här. Dom är kända för sitt vita vin. Icke att förväxlas med cassis som används i kir. Den kommer från ett annat ställe. Fick vi lära oss då vi tänkte att vi skulle ta en äkta kir här. 

På vägen härifrån till Marseille så körde vi strandvägen. Dethär kustområdet är känt för sina kalanker (små trånga vikar). Djurlivet är rikt med blanda annat sjöfåglar, rävar, stora ormar å fladdermöss. Växtlivet är lika imponerande med över 900växter, varav 50 sällsynta. Då vi körde här så körde vi genom stora områden som eldhärjats under de senaste åren. Flera kilometrar där all natur var borta! Allt var svart av sot och några enstaka svarta trädstumpar stack upp, resten hade elden slukat.