Utsikt som heter duga

Båtar och segling e ju ett stort intresse och det råkade sig så att två trimaraner som e ute efter att slå världsrekordet i jordet runt segling låg i Brest hamnen å väntade på tillräckligt hårt väder för att på snabbast möjligast tid kunna ta sig runt klotet. Vi hade tänkt att vi sku gå å kika på dem men det rätta vädret hade infunnit sig under natten och de hade stuckit iväg. På 5h hade dom kommit just 140sjömil, snitthastighet på 32knop. Så vill dom ha det de kommande 40 dygnen. Inte avundsjuk! 

Vi körde ut till fyren St Mathieu. Häftigt ställe där man hade slagit två flugor i en smäll å hade fyren som något slags kyrktorn.

Efter det så tog vi sikte på Pointe du Raz.

Heeelt sjukt fina utsikter har vi sett under helgen men detta ställe hade maffig utsikt. 

I Bretagne är kunskapen om tidvatten en överlevnadsfråga. En skillnad på 12m mellan ebb och flod gäller det att förstå sig på havet. Det finns tidtabeller som noga anger när det är vilket och när det ändrar. Sundet mellan Pointe du Raz och Ile de Sein är ett av de mest svårseglade vattnen i världen. Då strömmen är som starkast är den 9knop. Och det måste seglarna se med egna ögon, från land dock. :)

Och man såg, idag då det var lugnt vatten såg man hur vattnet porlade å vågade och hade man inte vetat hade man trott att det var klippor å skär under vattnet som gjorde så d vågade men nej, det var tidvattenströmmen.b 

Från gårdagens vind till dagens solsken å lugn var helt otroligt. Picknick här med lokalmat var en självklarhet.

Den lokala maten är crepes och alla möjlig havsmat. Crepes (plättar) här är goda men det som gör dem speciellt är sylten/smörsåsen som man sätter inuti. Musslor och ostron har vi ätit varje dag. 

Här finns ju ett överflöd av sånt så priserna är där efter. Ostron som annars e dyyyra så kostar här mindre än en BigMac måltid. Vi har suttit å ätit mellan 2-3h per kväll å barnen har klarat av det. Med lite pädd å kritor att rita med å rätt sorts mat så har tre rätters gått bra utan att stressa. Matdelen e ju den som alltid e ett litet "får se hur det går" moment.