torsdag 9 juni 2016

Grand Moskee de Paris och Institut du Monde Arabe

Vi har blivit bjudna på ett bröllop i Algeriet. Paret som gifter sig är en mix av han italienare och hon algeriska. För att det skall bli rätt enligt hennes sed så måste de ha bröllop där. Vi tycker att det skall bli super spännande att få ta del av ett arabiskt bröllop. Det kommer att vara i slutet på augusti vilket betyder hett hett hett (kring 40 grader).
Vi har ju flera muslimska vänner så vi börjar kunna lite om seder och bruk men jag känner att jag vill veta mera. Vill ju inte göra alla "felen" man bara kan då man är där. Onödigt att reta upp någon i onödan. Jag har nog fått en del tips å råd på tillåtet och icke tillåtet men det är nog inte så bara. 
Vi måste ansöka om visum för att få resa dit och den processen gav en försmak på komma skall. Vi åkte till ambassaden, ställde oss i kö med könumret på en lapp och vi såg numror svischa förbi utan att någon fick gå fram, folk utan lapp trängde sig förbi och det var lite armbåga sig fram metoden som gällde MEN utan att förolämpa tjänstemannen som satt bakom disken. Han jagade iväg folk då han upplevde att de störde eller gav en vink om att kösystemet inte riktigt funkar som det ska. Oorganiserat kaos var det. Eller så upplevde vi det. Dom som e vana kanske förstår sig på å tycker d toppen! Min vän H brukar säga att då hon får hemlängtan så åker hon till ambassaden å ser kaoset å oordningen å  så går hemlängtan om. Å mopsar man upp sig så kan de slarva bort ens papper å ansökningar under obestämd tid. 
Sedan då vi väl kom fram till båset så existerade jag knappt. Skulle inte prata och M han skulle prata för mig och det räckte att han visade upp mig. Fast man personligen måste hämta ut visumet sedan så behövdes inte jag vara med eftersom jag är gift och har en man som sköter om det administrativa (enligt deras seder och bruk.) Så jaa, vi får se hur det går när vi väl är där då jag e van att prata för mig själv. Hur som, jag tycker det skall bli riktigt spännande. Vi skämta me M å sa att bäst jag uppför mig så han inte säljer mig för x antal kameler. Vi kan skratta åt det, för andra e d verklighet. 
Men som sagt, kände
Men idag så har jag varit inne i stan och bekantat mig ännu mer med deras seder, bruk och kultur.
Först ett besök i moskeen. Nu har ju oxå ramadhan börjat så det är mycket med bönestunderna men jag försökte pricka in mellan dem och jag lyckades för det var inte mycket folk alls.
Man byggde denna moskee på 1920 talet för att visa sin tacksamhet till de nordafrikanska länderna och deras stöd under första världskriget. Moskeen är idag centrum för Paris muslimska befolkning. Inne finns religions-, undervisnings- och handelsavdelningar. Inuti mellan byggnaderna finns en stor (träd)gård med mosaiker och växter/blommor. Minoreten är 33 meter hög och denhär moskeen är Frankrikes största.
Moskeen bildas av flera byggnader och här finns oxå ett thecafe, ett turkiskt bad och en orientalisk basar. Man fick fritt ströva runt inne i byggnaden men turister fick inte gå in i bönerummena. Jag blev förvånad över hur fridfullt jag tyckte det vara att vandra omkring där. Och lite konstigt, på de flesta andra ställen så skall man genom säkerhetskontroller å vakter som scannar av en osv. Här, det var bara att traska in. Ingen kollade någonting. 
Efter dethär så besökte jag 
Institut du Monde Arab, som är ett museum/kulturinstitut. Det grundades 1980 av Frankrike och 20 arabländer för att stärka de kulturella banden mellan den arabiska och västvärlden.
Fasaden på byggnaden är speciell då den på södra sidan består av 1600 metallskärmar, som filtrerar ljuset inne i byggnaden.
Innuti finns det på flera våningar tillfälliga utställningar men oxå den permanenta utställningen med islamisk konst från 800 till 1800 talet. 
Som pricken på i slapp man upp å ut på takterassen där man hade utsikt över staden.
Blev jag nå klokare efter idag?! Jag vet inte. Lärde mig nog många nya saker men vi får se hur det blir att se praktiken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar