D alltid lika skönt att komma hem. O va glad åt att hitta alla sina leksaker och verkar nöjd att vara här. Somnar bra och sover sina 12 timmar utan ett pip.
Värst med att åka var att pappa lämnade kvar i Paris. Det var ett sådant hjärtskärande skrik och gråtsession som utspelades på tåget då O förstod att pappa lämnar kvar på perrongen. Det var många medlidande blickar. Som tur hade vi ju moffa med oss. Han var den som dög som reskompis.
Nu ska vi vara hemma en månad, avverka rådgivningar åt oss båda, mammabarnträffar, umgås me familj och vänner och packa babygrejjor. Nästa gång vi kommer hem så är vi fyra resenärer, om allt går som planerat,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar